När klockan var 20 över 7 var jag klar för att åka till jobbet. Yes tänke jag, idag kommer jag i god tid till jobbet. Hade en hel del att göra på jobbet den här morgonen så jag hade planerat att vara där tidigt. Men icke. När jag väl skulle åka hittade jag inte någon bilnyckel. Kände paniken komma, tätt efter irritationen. Nej, bara inte..Var min första tanke. Jag ringde till Alexander och tyvär så hade jag haft rätt. Alexander satt på tåget till örebro, med båda bilnycklarna i sina fickor. RÖV! var min andra tanke. Irritationen blev stark och jag slängde ur mig några mindre bra ord till min kära man och samtalet blev kort. En mindre bra start på dagen. Usch.
Men efter att ha lugnat ner mig så ringde jag tillbaka till Alexander och bad om ursäkt för mitt morgonhumör, men jag sa också att det vore underbart om han kunde bli bättre på att lägga ur nycklarna..
Jaja. Ingen fara på taket som man säger. Nu sitter jag här med en kopp te och lite tända ljus, och ska försöka få lite jobb gjort hemmifrån istället. Får åka upp med mamma om en timme.
Ja, jag säger då de. Ingen dag är den andra lik!